tiden går
Det e sjukt mycket i skolan nu.
Har haft 2 prov och massa inlämningsuppgifter på 2 veckor. Då e mitt humör inte på topp. "Jessica, det lönar inte sig att vara arg och irriterad, det blir inte bättre". Bara de orden fick mig att tänka till, stanna upp och inse att jag måste tänka på de personerna runt omkring mig som får stå ut med mig och mina "utbrott". De som alltid stöttar mig dag in och dag ut. Och de som älskar mig för den jag är. Min älskade Andrè e så smart, han e en klippa!
I måndes va det ett halvår sen en del av mig gick bort. En del som INGEN annan i hela världen kan ersätta.
Det var en tuff dag med mycket känslor, minnen och tårar som kom fram.
Tyvärr e det inget man kan göra åt hur mycket man vill, hur mycket man önskar eller hur många tårar man faller.
Men, ibland måste man få det ur sig. Jag är så j-a arg på den j-a sjukdomen, jag hatar den över allt annat. Men tyvärr fanns det inget att göra åt det. Att se någon nära må så dåligt dag in och dag ut e hemsk! Att stå bredvid och inte kunna göra ett skit e fruktansvärt! Hon ville inte lida och det gjorde hon inte heller. Det känns skönt att veta! Den dagen då allt förändrades var hemsk. Kommer såväl ihåg när mammii ringde mig senare på kvällen och sa "jag har en tråkig sak att berätta". Då fattade jag direkt. Då försvan en del av mig på 1 sekund. Vem skulle jag nu ringa när jag ville prata? Vems dörr skulle jag nu öppna och känna mig som hemma? Vem skulle jag nu åka iväg och handla med? Vem skulle skämma bort mig som hon gjorde? Vem skulle nu uppskatta mina besök så mycket som hon gjorde? Vem skulle nu alltid finnas för mig dag in och dag ut? Fy fan vad jag saknar diiiig! Min kära syster ringde samma dag när jag va helt off och pratade om mammiis födelsedags present. Jag va helt kort i svaren och brydde mig knappt om vad hon sa. Jag kände mig taskig, men hon förstod mig när jag senare på kvällen hörde av mig och berättade för henne. Vilket känns skönt!
Det e inte ofta som jag e kort i svaren eller inte bryr mig när hon ringer. Men då var det jobbigt. Och sen massa läxor på de och prov dagen efter. Ingen bra kombination!
Jag älskar mina syskon. De e de bästa som finns!
Igår efter skolan och efter att prrovet var gjort kände jag mig lättnad. Sov ett par timmar när jag kom hem. Och på kvällen var det dax för träning. Vilket va skönt! Skönt att kunna koppla bort läxor och allt för ett par timmar.
Och bli som en människa igen. Firade även 10 månader igår med Andrè. Tacka gudarna för att han finns! Vilken underbar person. Han e genom snäll och så j-a omtänksam. Han bryr sig och finns där när man behöver honom. Han e helt underbar!
Idag när vi vaknade så var vi ute och gick en härlig runda tillsammans med hundarna. Mysigt!
Sen blev det sminkparty hos Jenny B. Mys med barnen med såklart! Drog me Sanna hem en runda efteråt.
Hon e min bästa vän! Och det kan ingen i hela världen ändra på!
Ikväll blir det Bonde söker fru och EFTERLYST! Jag älskar onsdagar av någon konstig anledning. :)
Har haft 2 prov och massa inlämningsuppgifter på 2 veckor. Då e mitt humör inte på topp. "Jessica, det lönar inte sig att vara arg och irriterad, det blir inte bättre". Bara de orden fick mig att tänka till, stanna upp och inse att jag måste tänka på de personerna runt omkring mig som får stå ut med mig och mina "utbrott". De som alltid stöttar mig dag in och dag ut. Och de som älskar mig för den jag är. Min älskade Andrè e så smart, han e en klippa!
I måndes va det ett halvår sen en del av mig gick bort. En del som INGEN annan i hela världen kan ersätta.
Det var en tuff dag med mycket känslor, minnen och tårar som kom fram.
Tyvärr e det inget man kan göra åt hur mycket man vill, hur mycket man önskar eller hur många tårar man faller.
Men, ibland måste man få det ur sig. Jag är så j-a arg på den j-a sjukdomen, jag hatar den över allt annat. Men tyvärr fanns det inget att göra åt det. Att se någon nära må så dåligt dag in och dag ut e hemsk! Att stå bredvid och inte kunna göra ett skit e fruktansvärt! Hon ville inte lida och det gjorde hon inte heller. Det känns skönt att veta! Den dagen då allt förändrades var hemsk. Kommer såväl ihåg när mammii ringde mig senare på kvällen och sa "jag har en tråkig sak att berätta". Då fattade jag direkt. Då försvan en del av mig på 1 sekund. Vem skulle jag nu ringa när jag ville prata? Vems dörr skulle jag nu öppna och känna mig som hemma? Vem skulle jag nu åka iväg och handla med? Vem skulle skämma bort mig som hon gjorde? Vem skulle nu uppskatta mina besök så mycket som hon gjorde? Vem skulle nu alltid finnas för mig dag in och dag ut? Fy fan vad jag saknar diiiig! Min kära syster ringde samma dag när jag va helt off och pratade om mammiis födelsedags present. Jag va helt kort i svaren och brydde mig knappt om vad hon sa. Jag kände mig taskig, men hon förstod mig när jag senare på kvällen hörde av mig och berättade för henne. Vilket känns skönt!
Det e inte ofta som jag e kort i svaren eller inte bryr mig när hon ringer. Men då var det jobbigt. Och sen massa läxor på de och prov dagen efter. Ingen bra kombination!
Jag älskar mina syskon. De e de bästa som finns!
Igår efter skolan och efter att prrovet var gjort kände jag mig lättnad. Sov ett par timmar när jag kom hem. Och på kvällen var det dax för träning. Vilket va skönt! Skönt att kunna koppla bort läxor och allt för ett par timmar.
Och bli som en människa igen. Firade även 10 månader igår med Andrè. Tacka gudarna för att han finns! Vilken underbar person. Han e genom snäll och så j-a omtänksam. Han bryr sig och finns där när man behöver honom. Han e helt underbar!
Idag när vi vaknade så var vi ute och gick en härlig runda tillsammans med hundarna. Mysigt!
Sen blev det sminkparty hos Jenny B. Mys med barnen med såklart! Drog me Sanna hem en runda efteråt.
Hon e min bästa vän! Och det kan ingen i hela världen ändra på!
Ikväll blir det Bonde söker fru och EFTERLYST! Jag älskar onsdagar av någon konstig anledning. :)
Kommentarer
Trackback
